H hatar mig just nu. Igår va vi ute och gick två och en halv timme (!). Vi gick Östra Station - Karlaplan - Humlegården - Stureplan - T-Centralen - Stadshuset - Norrmälarstrand - Västerbron - och heeela Hornsgatan ner till Slussen. Vi var hemma halv ett på natten. Nu är klockan tio i sju på morgonen och jag har just ryckt upp dörren till H och vrålat: "Hörru korven! Vill du bli smal?!" Nu ska vi gå till jobbet. OM jag mot alla odds får upp henne.

Sex and the city-freaks

M säger:
proper goodbye precis som sex and the city
A säger:
ja därifrån får man alla bra formuleringar haha
M säger:
det är han skyldig dig och stockholm eller? haha
A säger:
haha eller hur? åka häst och vagn i humlan!
A säger:
fan va kul att du kan alla avsnitt
M säger:
sen ringer jag och ba: A jag ska föda!!!!
A säger:
OMG
M säger:
H spriger runt i peruk på stan och kollar om hennes kille är otrogen hahaha
A säger:
omg you will do anything to keep me from having sex with J won´t you?

J

Jag hade en väldigt fin vän. En manlig vän. Vi träffades på F12 i somras. Vi klickade direkt. Inte på ett sexuellt sätt. Vi klickade på ett sätt som bara nära vänner gör efter en tid, ibland efter flera år. Vi hade våra interna skämt, vi hade vårt fyllekäkshak där vi kände personalen. Vi var radarparet. Vi stod på Cafét och knöt knutar på cocktailkörsbär när alla andra kvart i tre-raggade. Vi efterfestade till tolv på dagen. Fan va kul vi hade!

Sen träffade han en gammal klasskompis från Kanada som är en äcklig, skabbig strippa. Riktig trashy. Fy fan. Han åkte till Thailand över jul och nyår med henne. Han kunde lika gärna ha stannat där. För jag har inte hört ett pip från honom sen dess. Jag har kontaktat honom via telefon, email, facebook, sms. Han har inte behagat att svara på något av det här.

Idag fick jag reda på (genom hans wall på facebook) att han ska flytta. Detta utan ett ord, utan ett avsked och utan en förklaring.

Det är inte konstigt att man förlorar all tillit till killar.

take it easy. love nothing.

First with your hands, then with your mouth.
Downpours of sweat, damp cotton clouds.
I was a fool, you were my friend.
We made it happen.
You took off your clothes, left on the light.
You stood there so brave, you used to be shy.
Each feature improved, each movement refined,
And eyes like a show room.

Now they're spreding out the blankets on the beach.
That weather man's a liar, he said it'd be raining,
But it's clear and blue as far as I can see.
Left by the lamp, right next to the bed,

On a cartoon cat pad, she scrached with a pen,
"Everything is as it's always been, this never happened.
Don't take it too bad, it's nothing you did.
Just once something dies, you can't make it live.
You're a beautiful boy, you're a sweet little kid,
But I am a woman."

So I layed back down, wrapped myself up in the sheet.
And I must have looked like a ghost, because something fightened me.
And since then I've been so good at vanishing.
Now I do as I please, and I lie through my teeth.
Someone might get hurt, but it won't be me.
I should probably feel cheap, but I just feel free,
And a little bit empty.

No, it isn't so hard, to get close to me.
There will be no arguements, we'll always agree.
And I'll try and be kind, when I ask you to leave.
We'll both take it easy.

If you stay to long, inside my memory,
I will trap you in a song tied to a melody.
And I'll keep you there so you can't bother me.

tell no one about tonight.

Söndag.

Låt: Le Sport - Tell No One About Tonight
Doft: Flower bomb - d.v.s. det som finns kvar från igår.
Look: Sminket kvar, tovigt hår, paljettlinne.
Känsla: Tom. Som vanligt.

Såhär känner jag mig nästan varje söndag. Jag är helt tom inombords. Jag ligger i sängen hela dagen och lyssnar på depp-musik (förutsatt att jag inte jobbar hela helgen). Jag älskar livet just nu egentligen. Det är bara på söndagar som allt känns så jävla meningslöst och.. ja. Tomt. Vad är det för mening med att gå ut fredag och lördag. Bli full. Dansa sig svettig. Ramla runt i alldeles för höga klackar. Tvångssmsa med sina "säkra kort" som man kan kalla det för att sedan avsluta natten i någon andrahandslya söder om stan?

Nu är jag ju inte så patetisk som jag låter. Hoppas jag. Men just nu känns det såhär. Och det är skönt att få skriva av sig. Jag försöker analysera mig själv. Vad behöver jag i mitt liv som jag inte har nu? Jag vill vill vill INTE säga att jag behöver en kille. Men lite så är det nog. Jag vill ha någon som håller om mig och säger att jag är finast i världen. Någon som inte dömer mig för någonting. Någon helt okomplicerad. Någon som är nere på jorden som jag kan skratta med.

Varför kan man inte hitta allt i en person? Någon som allt klickar med. Det är orealistiskt that´s why! När E sa att hon inte visste ett enda förhållande som var felfritt där båda parterna var trogna varandra, då insåg jag själv jag inte heller vet något sånt förhållande. Inte minst mina egna före detta förhållanden.

Fan.. Jag är egentligen en ganska fucked up människa. Tur att jag inte är den som är mest fucked up av folk jag känner...